BODY IMAGE IN ADOLESCENCE; - GUPEA (PDF)

BODY IMAGE IN ADOLESCENCE: Through the Lenses of Culture, Gender, and Positive Psychology Kristina Holmqvist Gattario  ©Kristina Holmqvist Gattario Department of Psychology, University of Gothenburg, 2013 Printed in Sweden by Ale Tryckteam ISSN 1101-718X ISRN GU/PSYK/AVH—288—SE ISBN 978-91-628-8848-0 E-published version available at http://hdl.handle.net/2077/34266  DOCTORAL DISSERTATION AT THE UNIVERSITY OF GOTHENBURG, 2013 Abstract Holmqvist Gattario, K. (2013). Body Image in Adolescence: Through the Lenses of Culture, Gender, and Positive Psychology. Department of Psychology, University of Gothenburg, Sweden. Adolescents’ body image (i.e., feelings and thoughts about their body and appearance) is central to their health and wellbeing. This thesis, which examined adolescents’ body image, comprised two parts. The first part (including Studies I and II) examined adolescents’ body image from a cultural perspective using questionnaires. Study I was a cross-cultural comparison of 874 Swedish and 358 Argentinean 13-year-old adolescents concerning their body image and body-changing behaviors. The results indicated that Swedish and Argentinean adolescents were similar in their levels of body- esteem, but that dieting and weight loss attempts were more prevalent among Argentinean adolescents, especially among girls. The findings indicate a need to further investigate Argentinean girls’ dieting behavior and to determine whether the low rates of dieting among Swedish adolescents may be due to protective anti-dieting factors embedded in Swedish society. Study II focused on Swedish adolescents and examined the body image of 758 Swedish adolescent girls and boys aged 16 years. Specifically, Study II examined how a set of factors (i.e., BMI, body ideal internalization, pubertal timing, peers’ appearance teasing, and weight loss attempts) was related to Swedish adolescents’ body image. The results indicated that this set of factors predicted the adolescents’ body image, in particular, girls’ feelings about their weight. Body ideal internalization (i.e., the adoption of current body ideals as one’s personal standard of beauty) was the strongest predictive factor. In addition, even in a society as gender egalitarian as that of Sweden, there were well-established gender differences in body image with girls being more dissatisfied than boys. These findings highlight the significance of gender in adolescents’ body image and the importance of understanding the processes by which adolescents internalize media ideals. The second part of this thesis explored adolescents’ body image from a positive psychology perspective, focusing on adolescents’ positive body image. Interviews were conducted with 30 Swedish 14-year-old adolescents with a positive body image recruited from a large longitudinal sample. Study III examined how adolescents with a positive body image reflected on their bodies, their views of exercise, and the influence of family and friends on their body image. The results revealed that the adolescents’ positive body image was characterized by a functional and accepting view of the body. The vast majority of the adolescents were physically active and found exercise joyful and health-promoting. The results indicate the importance of encouraging adolescents to think of their bodies as functional, active, and useful rather than as passive, decorative objects. Study IV investigated how adolescents with a positive body image reflected on the subject of appearance ideals. The results indicated that the adolescents were very critical of current ideals, describing them as unnatural and unrealistic, and criticizing the media for only showing subjects consistent with these ideals and for having ulterior motives for doing so. Instead, the adolescents defined beauty widely and flexibly and stressed the importance of looking like “oneself.” These findings support media literacy interventions and providing adolescents with alternative views of beauty. To conclude, this thesis emphasizes the importance of encouraging adolescents to have functional and accepting views of their bodies, for example, through joyful exercise and media literacy. It is also suggested that the role of culture in weight loss behaviors and gender differences in body image should be further scrutinized. Keywords: Body Image, Adolescence, Culture, Gender, Positive Psychology Kristina Holmqvist Gattario, Department of Psychology, University of Gothenburg, Box 500, 405 30 Gothenburg, Sweden. Phone: +46 31 786 4263, E-mail: [email protected] ISBN 978-91-628-8848-0 ISSN 1101-718X ISRN GU/PSYK/AVH—288—SE  LIST OF PUBLICATIONS This thesis consists of a summary and the following four papers, referred to in the text by their Roman numerals: I. Holmqvist K., Lunde, C., & Frisén, A. (2007). Dieting behaviors, body shape perceptions, and body satisfaction: Cross-cultural differences in Argentinean and Swedish 13-year-olds. Body Image, 4, 191-200. II. Frisén, A., & Holmqvist, K. (2010). Biological, sociocultural, and behavioral factors associated with body dissatisfaction in Swedish 16- year-old boys and girls. Sex Roles, 63, 373-385. III. Frisén, A., & Holmqvist, K (2010). What characterizes early adolescents with a positive body image? A qualitative investigation of Swedish girls and boys. Body Image, 7, 205–212. IV. Holmqvist, K., & Frisén, A. (2012).”I bet they aren’t that perfect in reality.” Appearance ideals from the perspective of adolescents with a positive body image. Body Image, 9, 388-395.  SVENSK SAMMANFATTNING (Swedish summary) Vi lever i ett samhälle som genomsyras av utseendekulturens budskap om hur man bör se ut. Under ungdomsåren blir det allt viktigare att passa in i samhällets utseendeideal och många ungdomar blir missnöjda med sin kropp. Det är till och med så att en majoritet av dagens ungdomar, framför allt flickor, är missnöjda med hur de ser ut och vill förändra sin kropp. Att ha en negativ kroppsuppfattning, det vill säga negativa tankar och känslor om den egna kroppen, har kopplats till lägre självkänsla samt lägre allmänt välbefinnande. På längre sikt kan en negativ kroppsuppfattning ha allvarliga konsekvenser för individen, såsom depression och ätstörningar. Studier av ungdomars kroppsuppfattning är därför av stor betydelse för att bättre förstå fenomenet kroppsuppfattning och i förlängningen kunna öka ungdomars hälsa och välbefinnande. Det övergripande syftet med denna avhandling är att undersöka ungdomars kroppsuppfattning. Framför allt är syftet att studera ungdomars kroppsuppfattning med synsätt som kultur, genus och positiv psykologi i åtanke. I den första delen i denna avhandling ligger fokus på ungdomars kroppsuppfattning utifrån kulturell kontext. Den kulturella kontext som individen lever i är ett ramverk som har stort inflytande på individens kroppsuppfattning. Makrosociala faktorer såsom kulturella normer och värderingar kan på olika sätt påverka individens förhållningssätt till den egna kroppen. Trots detta är forskningen relativt kulturellt homogen, det vill säga den utförs mest i engelskspråkiga postindustriella samhällen. Samtidigt argumenterar forskare för att tvärkulturella studier är av största vikt om vi ska förstå fenomenet kroppsuppfattning och kulturens inverkan på densamma. Studie I var en tvärkulturell kvantitativ jämförelse mellan ungdomar i två kulturella kontexter som inte har uppmärksammats mycket i tidigare forskning: den svenska och den argentinska. Syftet med Studie I var att jämföra svenska (n = 874) och argentinska (n = 358) ungdomar med avseende på kroppsuppfattning och kroppsförändrande beteenden. Det svenska samhället med fokus på jämställdhet och hälsosamt ätande är på många sätt annorlunda än det argentinska samhället som kännetecknas av en machokultur där extrem kvinnlig smalhet förespråkas. Trots kulturella skillnader fann vi att svenska och argentinska ungdomar upplevde förvånansvärt lika nivåer av kroppsmissnöje. De argentinska ungdomarna, framförallt flickorna, rapporterade dock att de bantade i mycket högre utsträckning än de svenska ungdomarna vilket kan bero  på en mer tillåtande attityd till bantning i det argentinska samhället. Den låga förekomsten av bantning bland de svenska ungdomarna kan samtidigt tolkas som att det svenska samhället innehåller skyddande faktorer mot ungdomars bantningsbeteende, till exempel att det funnits en kritisk debatt i svensk media om bantning. Alternativt är den tvärkulturella skillnaden i bantningsbeteende mellan argentinska och svenska flickor en fråga om olika tolkningar och betydelser av termen bantning som bör undersökas ytterligare. Studie II koncentrerade sig enbart på den svenska kontexten och undersökte mer specifikt faktorer som var kopplade till svenska ungdomars kroppsuppfattning (n = 758). Urvalet av faktorer som undersöktes i relation till ungdomarnas kroppsuppfattning baserades på tidigare internationell forskning och innehöll faktorer av både fysisk, sociokulturell, och beteendemässig karaktär. Den specifika kombinationen av faktorer har enligt min vetskap inte testats förut; inte heller har man undersökt faktorernas koppling till olika dimensioner av kroppsuppfattning. De dimensioner av kroppsuppfattningen som undersöktes i Studie II var a) känslor kring vikt b) känslor kring utseende, och c) vad man tror att andra tycker om ens utseende. Resultaten visade att faktorerna tillsammans kunde förklara en signifikant del av ungdomarnas kroppsuppfattning, framför allt gällde detta flickornas kroppsuppfattning och den dimension av kroppsuppfattningen som handlar om känslor kring den egna kroppsvikten. Den faktor som var starkast relaterad till ungdomarnas kroppsuppfattning var en av de sociokulturella faktorerna, närmare bestämt internalisering av utseendeideal (som mäter till vilken grad man har gjort samhällets ideal till sitt eget). Ett annat fynd var att trots att det svenska samhället ofta uppfattas som mer jämställt än många andra, fann vi en könskillnad som var i linje med internationella studier; svenska flickor upplevde mer kroppmissnöje än svenska pojkar. Tillsammans talar dessa fynd för att svenska ungdomars kroppsuppfattning på många sätt liknar kroppsuppfattningen hos ungdomar i andra postindustriella samhällen. Fynden visar också på behovet av att pojkars kroppsuppfattning och icke-viktrelaterad kroppsuppfattning studeras ytterligare. I den andra och sista delen i denna avhandling är det återigen svenska ungdomar som är i fokus för studierna. Här var däremot inte avsikten att lyfta fram den kulturella kontexten utan istället att undersöka kroppsuppfattning utifrån de synsätt som finns inom den positiva psykologin. Flera forskare har kritiserat att kroppsuppfattningsforskningen i allmänhet har ett patologiskt, negativt fokus där forskningen koncentreras kring kroppsmissnöje och  ätstörningar. Detta har resulterat i att vi vet väldigt lite om positiv kroppsuppfattning. Enligt de tankegångar som finns inom positiva psykologin är det dock viktigt att man i prevention av negativ kroppsuppfattning också använder sig av kunskap om positiv kroppsuppfattning. Prevention som enbart baseras på kunskap om negativ kroppsuppfattning riskerar att inte nå hela vägen fram. Inom ramen för den andra delen av avhandlingen utforskades därför ungdomars positiva kroppsuppfattning. Med hjälp av intervjuer med 30 stycken 14-åriga ungdomar med positiv kroppsuppfattning var syftet att ta reda på vad som kännetecknar positiv kroppsuppfattning. I Studie III studerades ungdomarnas tankar kring den egna kroppen, syn på träning, och inflytande från familj och vänner. En tematisk analys visade att ungdomarna hade en accepterande attityd gentemot den egna kroppen och dess möjliga brister. Framför allt betonade de ett funktionsperspektiv på kroppen där fokus låg på vad kroppen kunde göra snarare än hur den såg ut. Majoriteten av ungdomarna var regelbundet fysiskt aktiva och såg träning som roligt och hälsofrämjande. Några av ungdomarna hade fått negativa kommentarer om sitt utseende från familj och/eller vänner men lät inte detta påverka den egna kroppsuppfattningen negativt. Fynden betonar vikten av att uppmuntra ungdomar att tänka på sina kroppar som funktionella, aktiva, användbara och värdefulla. Att hjälpa ungdomar, framför allt flickor, att hitta en fysisk aktivitet som de tycker om och vill engagera sig i regelbundet kan vara ett steg i rätt riktning. Studie IV baserades på samma intervjuer med 14-åriga ungdomar med positiv kroppsuppfattning men riktade in sig på ungdomarnas tankar kring ett specifikt ämnesområde: utseendeideal. Centrala frågor i Studie IV var därmed: Hur tänker ungdomar med positiv kroppsuppfattning om utseendeideal? Har ungdomar med positiv kroppsuppfattning sätt att tänka kring ideal som skyddar kroppsuppfattningen? Den tematiska analysen visade att ungdomarna var väldigt kritiska mot idealen och beskrev dem som onaturliga och orealistiska. Vidare framförde ungdomarna kritik mot media för att enbart visa personer i enlighet med idealet och för att ha underliggande intentioner bakom detta homogena urval (t.ex. att locka konsumenter till köp). Ungdomarnas egen definition av vad som var attraktivt var istället bred och flexibel där personlighet och att ”se ut som sig själv” var av större betydelse än att försöka efterlikna någon annan. Fynden ger stöd för prevention mot negativ kroppsuppfattning baserad på att lära ungdomar att blir mer medie- och informationskunniga när det gäller utseendeideal och även tillgodose ungdomar med alternativa ideal. Samtidigt är  det viktigt att prevention inte bara har individen som målgrupp utan även tillämpas på olika nivåer i samhället där utseendeideal skapas och förstärks. Det är min förhoppning att framtida forskning fortsätter att studera ungdomars kroppsuppfattning med synsätt som kultur, genus och positiv psykologi i åtanke. Perspektiven är värdefulla för att förstå ungdomars kroppsuppfattning och hur man går tillväga för att uppmuntra ungdomar att uppskatta sin kropp, något som i förlängningen kan öka ungdomars hälsa och välbefinnande.  ACKNOWLEDGEMENTS Writing a thesis can resemble putting together a thousand-piece puzzle. It begins with an idea or an image of something, in the present case, the body image concept. As you may know, in the case of thousand-piece puzzles, the image is usually a rather uninspiring nature scene with mountains, water, and lots of blue sky. As you start putting the first few pieces together, there is curiosity, beginners’ engagement, but also doubt: Will I ever finish this? As you continue putting the pieces together, getting a glimpse of the “whole picture,” the puzzle assembly becomes increasingly stimulating, captivating, and, at times, almost addictive. Of course, problems are encountered along the way: interruptions, missing pieces, and times of hopelessness. More than anything, there are many, many pieces of blue sky—pieces that all seem superficially the same but are still different—that one must learn to distinguish. And then there are those few, essential pieces that change the whole image, which in a thesis might change just about everything you have learned up to a certain point. I am very grateful for those few pieces, and I am truly grateful for having puzzled through it all. Also, I am very grateful for the inspiration, help, and encouragement I have received throughout this journey. Certainly, it is no fun to put together a thousand-piece puzzle all on your own. To Professor Ann Frisén, my supervisor and greatest mentor throughout this journey: Thank you for your competent, sincere, and inspiring guidance. Thank you for your enthusiasm and for your belief in me, for always encouraging me to take on new challenges. I feel very lucky to have had you as my supervisor (I cannot imagine a better one) and look forward to working with you in the spring. To Dr. Carolina Lunde, my associate supervisor, ex-roommate, and good friend: thank you for sharing your expertise (and literature) in the body image field. Thank you for always being positive, down-to-earth, and understanding. I am so happy to have you as my colleague and friend. Thank you, Professor Philip Hwang, my associate supervisor when I started my PhD studies, for sharing with me much-appreciated advice, anecdotes, and encouraging comments.  To colleagues and friends at the Department of Psychology: Thank you for your support, encouragement, consideration, and good humor. To the members of GReY: Thank you for being that larger research context that I always wished for. I especially thank Sofia Berne, Johanna Carlsson, and Dr. Maria Wängqvist for sharing thoughts about research, but mostly for being encouraging, understanding, and always up for lunchtime chats about more and less serious matters. To Fanny Gyberg, Jonas Hallberg, Linda Olsson-Olavarria, and my new co-researcher in the body image field, Johanna Kling: I feel privileged to be part of our research group. To my colleague and friend Linnea Almqvist: Thank you for your honesty and straightforwardness, and for now and then pulling me out of my writing-coma for a cup of tea. To Dr. Franziska Clemens, thanks for the good times and lots of laughter—I miss you here. To all the other PhD students who in various ways have made this journey exciting and meaningful, thank you. I am very thankful to those of you who in various ways have contributed to this work by reviewing my thesis or parts of it. Thank you, Professor Ata Ghaderi, for your careful and helpful review. Thank you, Professor Annika Dahlgren, for your encouraging comments and support as the examiner of my thesis work. To Professor Tracy Tylka: Thank you for your enthusiasm and helpfulness when reviewing Studies III and IV. To Professor Karin Aronsson, thank you for the inspirational discussion at my licentiate seminar. To the participants in the constituent studies of this thesis, thank you. I am very grateful to the Swedish Research Council for Health, Working Life, and Welfare (FORTE) for financing these studies. To Ann Backlund, thank you for patiently helping out with practical and administrative details in my thesis work. Thank you, Ann-Sofie Sten, for helping out with the design of the cover of this thesis. To all of my friends who indirectly contributed to this thesis by cheering from outside the world of research, thank you. I am so happy to have you as my friends. To my brother Olof: Thanks for always being helpful, for thoughtful discussions, for making me rethink things that may have seemed obvious at first. To my mother Eva-Kerstin: Thank you for teaching me to stand up for myself and for helping with things at home when I had to focus on finishing this thesis. To my father Bengt: Thank you for always believing in me, for being supportive  and a good listener. To Laila, Thank you for your interest in my work and my life. Most of all, thank you Nicolás, Axel, and Viggo for being as amazing as you are, for being my greatest supporters and my everyday puzzle. I love you. Kristina Holmqvist Gothenburg, October 2013  LIST OF CONTENTS INTRODUCTION ............................................................... 1 APPEARANCE CULTURE .................................................... 4 The body as a project ...................................................... 4 The tyranny of slenderness ................................................ 5 Gender-stereotypical body ideals ........................................ 6 ADOLESCENCE ................................................................ 8 Biological changes .......................................................... 8 Psychological changes .................................................... 10 Social changes ............................................................. 11 BODY IMAGE .................................................................. 13 FACTORS ASSOCIATED WITH ADOLESCENTS’ BODY IMAGE ....... 15 The individual: biological factors ........................................ 17 The individual: psychological factors ................................... 18 The microsystem ........................................................... 20 The mesosystem ........................................................... 21 The exosystem.............................................................. 22 The macrosystem .......................................................... 23 Summary of factors associated with adolescents’ body image ... 26 ADOLESCENTS’ BODY IMAGE ACROSS CULTURES .................. 27 Cross-cultural differences in body image ............................. 28 The Swedish context ....................................................... 30 The Argentinean context .................................................. 33 Summary of adolescents’ body image across cultures ............. 36  ADOLESCENTS’ POSITIVE BODY IMAGE ................................ 38 Positive psychology ........................................................ 38 Positive psychology in the body image field ........................... 39 GENERAL AIMS ............................................................... 43 SUMMARY OF THE STUDIES ............................................... 44 The MOS project ........................................................... 44 Study I ........................................................................ 45 Study II ....................................................................... 47 Study III ...................................................................... 50 Study IV ...................................................................... 52 GENERAL DISCUSSION ..................................................... 54 Body image among Swedish and Argentinean adolescents ........ 54 Factors related to Swedish adolescents’ body image ............... 58 Characteristics of adolescents with a positive body image ......... 63 Methodological discussion ............................................... 69 Conclusions ................................................................. 74 REFERENCES ................................................................. 77 APPENDIX ..................................................................... 97   1 INTRODUCTION “Beauty is the promise of happiness.” Edmund Burke 1727–1797 Beauty and physical attractiveness have always been highly valued human attributes, assumed to be connected with happiness, intelligence, and success (Rennels, 2012). Most of today’s postindustrial societies share this mindset, and the ongoing obsession with physical appearance might be more intense than ever. The “appearance culture” (Jones, Vigfusdottir, & Lee, 2004), the ceaseless flow of messages regarding how we should and should not look, exerts constant pressure. That the body is “malleable,” is something that ought to be controlled and constantly improved, is evident in the abundance of opportunities to change the way we look through exercise, dieting, beauty treatments, liposuction, muscle-building supplements, anabolic androgenic steroids, plastic surgery, etc. The overall message is toxic, though clear: If you aren’t good-looking, you just haven’t tried hard enough. In this context, it is no wonder that having a negative body image (i.e., having negative thoughts and feelings about one’s body and appearance) is so common that it has been referred to as normative (Tantleff- Dunn, Barnes, & Larose, 2011). Adolescents, who are at a stage in life in which their bodies, minds, and social lives are changing dramatically, are particularly vulnerable to the messages conveyed by appearance culture (Wertheim & Paxton, 2011). While young children may experience body image concerns (Smolak, 2011), these concerns become increasingly common in adolescence (Levine & Smolak, 2002; Lunde, Frisén, & Hwang, 2007). Previous research has shown that as many as 70% of adolescent girls and 50% of adolescent boys are dissatisfied with their bodies and want to change the way they look (McCabe & Ricciardelli, 2001a; Wertheim & Paxton, 2012). The prevalence of adolescent experience of negative body image is indeed worrying. To be unable to reconcile with one’s body, to condemn it or to hate it, oppresses people in their everyday lives (Ghaderi & Parling, 2009). A negative body image is not only connected to low self-esteem (O’Dea, 2012) and decreased overall well-being (Meland, Haugland, & Breidablik, 2007), it is also related to serious long-term psychological consequences, such as depression